LÄGENHET, SANTA MONICA OCH HOLLYWOODSKYLTEN

På stranden i Santa Monica. Det är så lyxigt att jag kan sätta mig på en buss i 50 minuter för att sedan få njuta av detta. Spenderade min söndag där tillsammans med mina härliga vänner. Så sjukt att jag bara känt dem i 2 veckor men att vi redan känns som en familj.

I fredags var vi påIKEA. Kändes som att komma hem. Kändes också konstigt att köpa saker till en lägenhet och enbart gå runt och leta efter det lägsta priset. Studentlivet haha. Också konstigt eftersom jag har alla mina saker till lägenheten hemma i Sverige. Men kändes onödigt att ta med dem hit för 6 månader. Well well, nu har jag iallafall en säng och en kaffekopp, känns som det viktigaste.. På vägen hem från IKEA stannade vi för att kolla på Hollywoodskylten.

Ännu en bild från Santa Monica. Hur fint är det inte? Kommer definitivt spendera alla mina söndagar där.  

Som jag nämnde så stannade vi för att se Hollywoodskylten. Eller rättare sagt, vår gulliga Uberchaufför frågade om han skulle stanna där eftersom vi ändå åkte förbi. Det säger väldigt mycket om människorna här – så trevliga och hjälpsamma. Skulle verkligen rekommendera alla som vill flytta utomlands att välja just Los Angeles, för här är alla hjälpsamma då de flesta vet hur det känns att vara ny här.

En av kvällarna förra veckan åkte vi till en konsert och lyssnade på Alice Murton, min nya favoritartist och stora inspiration!!! Har ni inte lyssnat på hennes musik så gör det NU.

Och som ni antagligen förstod när jag nämnde att jag har varit på IKEA så har jag alltså skaffat lägenhet. 20 minuters gång från skolan på en mysig gata. Här ska jag bo tillsammans med mina två roommates. En supermysig lägenhet och jag tror jag kommer trivas hur bra som helst. Har liksom Starbucks 2 minuter bort, vad mer kan man begära? Så till alla mina vänner – Facetimear ni med mig så kommer jag säkert sitta på den här trappan och prata med er. Min nya favoritplats.

TUSEN STEG UTANFÖR MIN COMFORT ZONE

Det känns helt galet att jag nu varit i Hollywood i en vecka. Det känns som att jag har varit här i en månad. Det händer så mycket runt omkring mig så tiden bara flyger förbi. Samtidigt som det har varit en vecka fylld av roliga äventyr så har det varit tufft att komma till ett nytt land och en ny stad där jag aldrig tidigare har varit. Dessutom utan att känna någon här alls. Utmanande. Hela livet har jag letat utmaningar och jag vet att det är alldeles rätt när det känns skakigt och läskigt. Men fan vad jobbigt det är att vara i en ny utmaning. Att inte veta hur allt ska bli. Att känna sig lost och ensam på samma gång. Men jag vet ju varför jag gör allt det här – för att utvecklas och ständigt bli en bättre version av Hanna. Även om det är svårt många gånger så vet jag ju att det alltid är värt det.

Spenderar redan mycket tid på min skola Musicians Institute. Lektionerna börjar inte förens den 8 oktober men det är så fantastiskt att sitta här i den här miljön. Det gör mig så inspirerad att jag kan skriva låtar på repeat. Ser så mycket fram emot att lära mig allt det där jag inte kan – spela piano, musikproduktion, ännu mer inom sångteknik och mycket mer. Efter att ha gått igenom mitt schema så känns det verkligen som att det här är en skräddarsydd utbildning för just mig. Räknar ner dagarna tills skolan börjar och jag kan ägna alla mina vakna timmar till musik, musik och musik.

Utöver att hänga på skolan så letar jag och 2 andra svenskar efter en lägenhet. Vi får hjälp från skolan som kan rekommendera vilka lägenheter vi ska kontakta så då är det bara att ringa runt, gå på visningar och leta leta leta. Sådana kontraster från hemifrån där man alltid har familj man kan bo hos, kontakter när det kommer till lägenheter och en helt annan standard på boende (och för att inte glömma priserna som är gaaaalna i Hollywood).

Så skönt att väcka bloggen till liv ibland och skriva av sig. Vissa dagar känns tuffa, andra dagar känns fantastiska. Vissa dagar får man uppleva massor och andra dagar är det vardag precis som hemma. Tänker ofta på hur det kommer kännas när jag kommer hem till familj och vänner igen. Hur stark jag kommer känna mig efter den här upplevelsen. Det ger mig motivation när det är som jobbigast här. Tänker oftast på den personliga utvecklingen jag kommer göra. För när jag tänker på vilken utveckling jag kommer kunna göra inom musiken får jag nypa mig i armen. Det är liksom för bra för att vara sant. Jag har en så cool resa framför mig och den har knappt börjat än. Utmanande, utvecklande och så himla underbart. Det här kommer bli bra Hanna. Kör bara kör! 

RUN GIRL RUN

Hej på dig tisdag. Ikväll ska jag ut och springa. Fan vad jag behöver rensa mina tankar lite. Annars inga planer. Uppskattar verkligen att vara hemma och umgås med familjen nu sista tiden. Bara njuta av deras sällskap. Vad gör ni idag?

ATT FLYTTA TILL HOLLYWOOD

13.30 den 10 april. Jag har precis ätit lunch tillsammans med mina kollegor och ska sätta mig vid mitt skrivbord och fortsätta jobba. Telefonen plingar till och jag upprepar miljontals gånger ”Grattis, du har blivit antagen till Musicians Institute i Hollywood”. Jag lägger ifrån mig telefonen. Gången mot toaletten känns som en evighet. Väl framme stänger jag dörren bakom mig och då kommer tårarna.

Fem månader senare sitter jag här. På golvet i mitt rum hemma hos mamma och pappa där jag sedan en tid tillbaka fått bo efter att jag sagt upp lägenheten i staden jag trodde jag skulle befinna mig i mycket längre. Men nu sitter jag här och samtidigt som jag kollar igenom alla papper från skolan, försöker förbereda packning och mentalt ställa mig in på att jag inte längre ska vakna här, gå till mitt jobb, umgås med mina vänner, gå på lunchmöten, AWs eller gå min vanliga morgonpromenad.

Sedan jag var riktigt liten har jag alltid sagt att jag ska följa min dröm och göra det jag vill oavsett vad andra säger till mig. Det har varit svårt, ibland helt omöjligt. För ju närmre du kommer din dröm, desto fler väljer att vika av, inte stötta, hata, missunna dig din lycka och din framgång. Ofta har jag valt att ge mig, tona ner, inte visa, inte höras. Enbart för att göra dem som hatar nöjda och glada över att jag som tidigare alltid vågat, gav upp. Är du i grunden en människa som bara vill bli omtyckt för den du är så tar det din energi och kraft när fler och fler inte tycker om dig och det du gör. Bara för att du gör det.

Jag har många gånger tänkt nöja mig, inte fortsätta kämpa och stanna kvar i staden jag alltid bott i. Men då skulle negativiteten vinna, människor som inte unnar framgång och människor som inte vill att man ska följa sin dröm. Och det där har aldrig varit jag. Så varför ska jag låta dem vinna?

Idag bryter jag mig loss och väljer min egen väg. Jag är inte framme vid mitt mål men jag vet att det krävs hårt jobb, delmål och uppoffringar för att komma dit jag vill. Att flytta känns läskigt, osäkert, skrämmande och det gör mig helt panikslagen. Jag väljer att lämna min trygghet, mina favoritmänniskor och allt jag byggt upp här för att följa min dröm. Att den drömmen just nu råkar befinna sig i Hollywood känns som en helt fantastisk upplevelse men det känns också skit för där har jag inte min trygghet och mina favoritmänniskor. Jag har inte min mamma som kan krama mig när jag misslyckas och jag har inte mina vänner som kan skratta med mig när allt annat bara känns meningslöst. Men det jag har är alltid och oavsett mig själv. Nu måste jag testa mina vingar och se om jag kan flyga. Kanske leder det till ytterligare ett misslyckande, kanske leder det mig ett steg närmre min dröm eller inser jag att min dröm var något helt annat än det jag tidigare alltid trott. Det jag vet är att jag tänker inte sitta här, i mitt gamla flickrum och vänta på att saker ska hända, att det ska gå bra och att livet ska bli som jag tänkt mig. Jag ska ut och kriga nu och jag har aldrig känt mig mer redo att sluta lyssna på dem som aldrig trott på mig. Nu ska jag lyssna på alla er som alltid gjort raka motsatsen. Alla ni som alltid trott på mig. 

MONDAY

Allt har ett slut. Efter tre år på min arbetsplats är det dags att tacka för mig på fredag. Den här veckan kommer kännas både bra och dåligt. Skönt att kunna avsluta ett kapitel i livet, påbörja ett nytt och vara nöjd, glad och tacksam för det arbete man gjort och människorna man träffat. Nu kör vi sista veckan och sedan en ledig vecka hemma innan det äntligen bär av till LA. Jag är taggad.